Jag har precis varit på biblioteket och försökte fjärrlåna en bok. Om en bok finns på något bibliotek i Sverige så har du rätt att köa på den och sen få den skickad till det lokala bibliotek (tillgången till böcker/kultur ska inte bero på vart i landet man bor).

Det låter jättebra. Problemet var att boken jag ville ha bara fanns på Umeås universitetsbibliotek. Och då är det bara studenter som har möjlighet att beställa den via sitt eget universitetsbibliotek. 

Jag kan väl på sätt och vis förstå idén med att studenter ska ha företräde till böcker som de behöver inom sina studier. 

Men samtidigt - ska de som inte har tillgång till ett universitetsbibliotek utestängas från den kunskapen bara för att de för tillfället inte studerar?

Är inte det att bita sig själv i foten?

(Dessutom råkar jag veta att boken i fråga inte ingår som litteratur på någon kurs i Sverige. Möjligtvis kan man använda den till att skriva någon uppsats.) 

Det här skulle förstås kunna lösas otroligt enkelt - Låt oss kunna ladda hem biblioteksböcker i PDF-format. Vill man nödvändigtvis ha skriften i "bokform" så får man låna den fysiskt och köa. 

Men Google kanske kan fixa det här åt oss med sitt Google Books. Om vi har tur. 

När många människor i USA står utan jobb och utan möjlighet att tjäna pengar till mat och boende på något annat sätt så ökar inte bara kriminaliteten, utan även ansökningarna till armén. Armén behöver alltid folk, men det är först när valet står mellan att kriga och svälta ihjäl som den lockar på riktigt.

Och sen skickas de iväg, för att döda andra människor som har det svårt att klara livshanken. Allt på grund av lite pengar, olja eller nån gubbe bland molnen. 

Det är en av de mest dystra analyser jag har kommit över. Människorna går inte ut i krig för att försvara någon landmassa, eller för att försvara demokratin, eller för att försvara någon gud, de går ut i krig för att kunna överleva. Ironin är slående. 

Jag hörde en förnuftig röst om Israel-Palestina konflikten idag.

Det är inte Israel som är de onda.

Det är inte Palestinerna som är de onda.

Däremot finns det någon/några som tjänar stora pengarpå att sälja vapen m.m till båda sidorna och som har allt att vinna på att konflikten hålls vid liv så länge som möjligt.

Aftonbladet skriver om ett gäng ungdomar som har tröttnat på alla fallossymboler i samhället (tänk eiffeltornet, midsommarstången(!), och typ alla andra saker som står upp.) och ägnar en helafton åt vaginan.

Visst. Det kan väl vara en bra idé. Hade jag bott i Lund hade jag besökt dem.

Men att påstå att det bara finns en massa fallossymboler i samhället och inga "vaginasymboler" är nog lite väl hjärntvättat av mansnormen. 

Visst, vi har haft en klar fördel av att bygga flervåningshus (fler människor kan bo på samma jordyta) och saker som står rakt upp syns väldigt långt. Och midsommarstången, tja, midsommarfirandet är väl bara ett rent fruktbarhetsfirande? Jag brukar åtminstone fira genom att ha lite utomhussex, oavsett väder. 

Men. Ska man hålla på så så får man väl konstatera att vi har tunnlar också. Ska vi börja betrakta alla tunnlar som en hyllning till den kvinnliga sexualiteten och när tåg/bilar kör igenom dem så är det bara för att metaforiskt tillfredsställa Kvinnan?

Visst, det finns en del rena fallossymboler i samhället, midsommarstången är en av dem. Men att börja kalla allt som står upp för fallossymboler utan att börja tolka lite allt möjligt som vaginasymboler är bara inskränkt. 

En majoritet av sakerna som står upp gör det trots allt för att det är det mest praktiska. Bygger vi hus på höjden istället för på "djupet" för att hylla penisen eller för att få in solljus i lokalerna?

Källhänvisningar är inte bra. De fördummar människor.

Egentligen var jag mest ute efter att försvara att jag inte använder mig av källhänvisningar i någon större utsträckning när jag påstår saker. Så jag hittade på att jag gör det för att de som läser ska bli smartare. Egentligen är jag förstås bara lat.

Men ju mer jag funderade på det, desto mer blev jag övertygad om att det faktiskt var sant. Har jag lyckats lura mig själv eller är jag nåt på spåren?

Tankeexperimentet började med att jag kom fram till att källhänvisningar/många länkar på bloggar fungerar som ett retoriskt knep i sig. Ungefär som auktoritet. Om någon har många länkar/källhänvisningar så tolkar man det som något slags garanti för att det som står på bloggen är sant. Det är nog inte särskilt många som kollar upp källorna/länkarna, man nöjer sig med att de finns. Om det inte hade funnits länkar/källhänvisningar och man hade reagerat på något påstående så hade man själv kollat upp det. Men om det finns en länk/källa så kollar man oftast inte ens på den. Och även om man kollar på den så kontrollerar man mest att påståendet finns där, inte hur hög pålitlighet källan i sig har. 

Och därför dödar källhänvisningar/länkar det kritiska (och kreativa) tänkandet. 

Jag kan förstå att källhänvisning var väldigt viktig en gång i tiden. När man var tvungen att leta efter källan i stora osorterade arkiv. Men nu har vi internet. Vi har sökmotorer. Är någon intresserad av att kolla upp något påstående så har den alla möjligheter i världen att göra det. Utan att vi hänvisar till en (möjligtvis otroligt vinklad och partisk) källa som stödjer just vårt påstående. 

Jag är faktiskt mycket nöjd med mitt resultat. Jag ville bara dölja min lathet och kanske kasta lite paj på alla "pretentiösa" bloggare. Men nu tror jag faktiskt på det här själv. 

(Är jag verkligen nykter?)

Jag har under flera år funderat på varför vi ska bevara en mångfald utav växter och djur och förhindra att de utrotas. Jag har inte riktigt kunnat se poängen med det.

Men nu har jag sett ljuset!

Jag såg en dokumentär på svt.play om hur olika djur har inspirerat forskning och utveckling. Malen som ser i becksvart mörker har gett oss en teknik som mer än fördubblar effektiviteten hos våra solpaneler. Och så vidare. 

Så vi kommer att vinna i längden på att behålla så många djurarter som möjligt. Evolutionen har ändå lagt en hel del år (mer än flera tusen, men jag har ingen riktig koll) på att finslipa alla dessa otroliga egenskaper. Och nu börjar vi kunna få riktig användning för dem. 

Så jag tror inte att vi har råd att utrota fler djur och växter. Åtminstone inte än. 

När vi har möjlighet att återskapa djur/växter utifrån sparat dna är det bara att spara undan dna och sätta igång med att utrota. Sålänge det inte drabbar arter vars dna vi inte hunnit samla upp än, förstås.

Men det finns redan en hel del "dna-banker" runt om i världen. Som sover en törnrosa sömn i väntan på den rätta tekniken. Vi får hoppas att den kommer bara.

Så jag funderar på att adoptera mig en isbjörn, och kanske en tiger, för att skänka dem till forskning och sedan deras dna till nån dna-bank.

Vi har inte råd att utrota massa olika djurarter, inte än. Men det är bara att bita ihop och rida ut stormen, det kan komma bättre tider. Och då kan vi minsann få utrota så många arter vi vill!

Det finns ett annat ord för det, som gäller även när det inte handlar om vapen. Som när personer i en lokal hela tiden pratar lite högre för att de måste tala högre än den som talade högst för att kunna höras. Och sedan måste nästa person tala ännu högre.

Eller som våra riksdagspartier, den ena börjar ljuga så kommer nästa med en större lögn och så måste den första överträffa den andra med en ännu större lögn osv.

Vad är det för ord jag letar efter?

Just det, idioti...

Eller var det äta vegetarisk mat?

Jag är nåt förbannat trött på alla argument av stuket "Det är inte naturligt för människan".

Vadå naturligt?

Ska vi ta det från början?

En gång fanns bara fiskesliskar, sedan gick några av dem upp på land. Hur naturligt är det att gå upp på land? Fanns säkert många gammelmodiga fiskar som var otroligt emot de här nymodigheterna, ingen hade ju gått på land förrut, det var helt onaturligt.

Förr eller senare började våra "förfäder" klättra i träd - Inte var det naturligt för dem inte.

Lite senare klättrade de ner från träden - Fast då var det inte naturligt längre, så det borde de nog också ha låtit bli.

Sen uppfann vi elden (fast nu börjar jag bli osäker på kronologin). Det om något var absurt onaturligt. Ett djur som skaffar sig makt över elden! Absurda tanke. Nä, sådana onaturligheter kan vi inte hålla på med.

Sen uppfann vi hjulet. Herrejävlar vad onaturligt.

Så började vi tämja andra djur för att tvinga dem att arbeta för oss. Det är väl onaturligt om nåt?

Ett bra tag senare byter vi ut djuren mot maskiner, döda ting. Nu börjar vi nog faktiskt gå för långt i den här onaturligheten.

Och internet då! Det är ju en riktig styggelse till onaturlighet.

Aja. Min poäng har väl gått fram, även om det var på bekostnad av lite uppvisande av mina bristfälliga historiekunskaper.

För att förtydliga: Poängen är den att bara för att något är onaturligt (I den betydelsen som det brukar användas, nämligen att människan inte har gjort det tidigare) så behöver det ju verkligen inte vara något dåligt. Alla stora framsteg, både evolutionärt och teknologiskt har berott på onaturligheter. Visst, allt som är onaturligt är inte bra. Men är det dåligt så är det inte för att det är onaturligt utan av helt andra orsaker. Att lägga en sådan värdering i ordet naturlig är som att påstå att teknik skulle vara ond eller god.

Och angående vegetarisk mat: Visst, det är ett tag sen vi inte åt kött alls. Men vi har gjort det. Men framförallt så har vi aldrig, någonsin, ätit så otroligt mycket kött som vi gör idag. Är inte det "onaturligt"?

(Nej, jag är inte vegetarian. Men jag anser inte att jag behöver äta kött flera gånger/dag. Vissa dagar äter jag bara kött till frukost, i form av pålägg på mackan.)

Och angående att vi faktiskt behöver proteinet: Människor i västvärlden idag får i sig ungefär 5 gånger så mycket protein som det rekommenderade dagliga intaget.