Alla inlägg den 28 april 2009

Av Chris - 28 april 2009 18:56

Om vi hade en resursbaserad ekonomi. Där alla människor var garanterade samma resurser etc. oavsett vad man spenderade dagarna med att göra.

Alltså, ingen behövda "arbeta" för att kunna få en "lön".

(Om det är lite oklart vad jag talar om så kolla in venus project)


Det skulle fortfarande vara så att vissa människor bidrog mer än andra till att utveckla världen. Det skulle säkert finnas människor som mest bara brydde sig om sig själv, gled omkring och mådde bra.

Dessa människor skulle med andra ord skörda frukten av någon annans arbete. 

Det brukar ju ses som något otroligt negativt, att dessa människor utnyttjar de andra. 


Samtidigt är vi i läget att de utnyttjade gör det de gör för att de tycker om att göra det och mår bra av det. Annars hade de inte gjort det, i en sådan här värld.


Om jag har sex med någon, och njuter av det, utnyttjar jag den andra då? 

Om den jag har sex med också njuter, utnyttjar vi varandra då?


Om jag skriver en dikt (jag skrev ofta dikter när jag var yngre) och mår bra av att göra det och tycker om att göra det och någon sedan, utan att ge mig nåt i gengälld, läser min dikt och mår bra av det.  Har den utnyttjat mig då?

Jag skulle mest bara vara glad att någon tyckte om min dikt och gillade produkten av det jag gillade att göra.


Det är mycket snack om att socialbidragstagare (eller bidragstagare öht) och sjukskrivna utnyttjar de hårt arbetande arbetarna. De skördar frukten av vårt arbete. 


Jag tror att den här synen beror på att man inte tycker om att göra det man arbetar med att göra, men måste göra det ändå. Då tycker man att det är orättvist att någon annan ska slippa tvingas göra något som den inte tycker om eller mår bra av. Och det med all rätt.


Men problemet är då inte att man skördar frukten av någon annans arbete.

Problemet är att den som sådde skörden egentligen inte ville göra det, utan av yttre omständigheter tvingades att göra det.

ANNONS
Av Chris - 28 april 2009 16:48

Efterfrågan styr utbudet.

Men.


Min närbutik (Hemköp) har slutat med ett visst utbud av oekologiska varor.

Så nu måste jag köpa ekologiska grejer, trots att jag verkligen inte vill bidra till den ekologiska utvecklingen.

Har de tagit bort de här oekologiska produkterna för att efterfrågan inte har funnits?

Nej. Det har de inte. (Så lite ekologiskt som svenskarna handlar så har jag åtminstone svårt att tro det.)

Däremot så vinner de på att ha de dyrare ekologiska produkterna som enda val. Ju dyrare produkter, desto större vinst/produkt. Och dessutom kan de profilera sig som "miljövänliga" och ekologiska. 


Det är väl bara för mig att handla i en annan affär?


Ja. Det är det, men det är inte så bara. Jag har inget körkort och det finns inga bra bussförbindelser till någon större matvaruaffär (dessutom blir det så otroligt mycket dyrare om jag ska betala turoretur för buss varje gång jag handlar). 

Men jag går, det finns en annan affär i närheten. Det tar mig 20 minuter att gå dit. Det är mest uppför hela vägen, vilket i och för sig är bra på hemvägen med tunga kassar. Så jag går dit, när jag vill ha dessa specifika varor.


Men samtidigt så är det fiffiga med att bara erbjuda dyrare (ekologiska) varor i just närbutiker att de som handlar där inte hade handlat där om de hade haft möjlighet att handla någon annanstans. Alltså kan de styra sitt utbud lite hur de vill - efterfrågan kommer inte att påverkas nämnvärt.


Det är väl helt rätt och upp till dem, men jag kan inte låta bli att gnissla tänder när folk säger att efterfrågan styr utbudet och att jag har en konsumentkraft. 

ANNONS
Av Chris - 28 april 2009 13:47

Jag läste en artikel i DN. Om att man vill skylla den ekonomiska krisen på en matematiker som har tagit fram en formel för att beräkna riskerna (och därmed priset) med att handla med CDOer.


Det är helt bisarrt att skylla på matematikern när det är finansmännen som inte kan räkna. Matematikern var ändå väl medveten om bristerna och begränsningarna med formeln - finansmännen ville inte lyssna på det.


Men samtidigt, är det verkligen så bisarrt att skylla på matematikern?

Vi har precis dömt fyra killar till fängelse och 30 miljoner i skadestånd för att de utvecklade en teknik.

Människor vill åtala google.


Så det ligger väl ganska bra till i tidsandan att skylla på matematikern?

Döm honom för medhjälp till brott, till ett långt fängesestraff och ett saftigt skadestånd. 

Sedan de som ändå begick huvudbrottet, de kan vi nog strunta i, de hade ju faktiskt inte begått brottet om inte matematikern hade erbjudit dem formeln. 



Av Chris - 28 april 2009 08:17

Det är inte lätt att vara en sömngångare. Det är oftast okej, jag brukar kunna hitta de saker jag har varit upp och flyttat omkring och dessutom brukar det inte vara så viktiga saker.


Men inatt. Inatt har jag varit upp och gömt min saft. Någonstans måste man ändå dra gränsen. Min gräns går här. Ge mig tillbaka min saft. 

Av Chris - 28 april 2009 07:59

Det rapporteras om ännu mer fusk med märkningen av köttprodukter.

De kan få ett senare förpackningsdatum och då också ett senare bäst-före datum.

 Det är väl, förstås, dåligt. Det är oärligt mot kunden osv.


Men ger vi oss inte på den här frågan från helt fel håll?

Jag har inte så bra koll på hur många som faktiskt blir sjuka av att äta mat som har blivit dålig trots att det på förpackningen stod att den skulle vara bra.


 Däremot så vet jag att otroligt mycket helt okej mat slängs bara för att bäst-före datumet har gått ut. Bäst-före datumet har ersatt allmänt förnuf. Eller varför inte den aspekt att bäst-före på andra språk (tror det är norska/danska åtminstone) är minst hållbar till. 

Jag tycker att det är eoner av skillnad mellan dessa två uttryck.


Men är det verkligen så svårt att lukta på mjölken för att se om den har surnat?

Att se efter om köttet har blivit för gammalt?

Istället för att bara slänga grejer för att en siffra på förpackningen säger åt oss att vi ska göra så?


Betänk också att de som sätter dessa datum trots allt har allt att vinna på att få oss att slänga fullgod mat. Ju snabbare vi slänger grejer, desto mer får de sälja, desto högre vinst får de. Och det är allt.

Jag är betydligt mycket mer intresserad av "skandaler" som visar att man medvetet sätter en för kort "bäst före" tid på produkterna.


I och för sig så kan även en förlängd "bäst före" tid generera mer klirr i kassan. Man får längre tid på sig att slänga grejerna. 


Men det tidigare är ändå ett mycket säkrare kort. Och dessutom slipper man riskera att media kommer och ska granska en.


Eller har vi helt enkelt behandlat alla våra matprodukter såpass mycket att det inte längre är möjligt för en människa att avgöra om de har blivit gamla?


Inte än, det tycker jag inte. Jag klarar mig bra. Men det kanske är dit vi är påväg, på gott och ont.


(Det finns folk som mer eller mindre enbart lever på helt okej mat som har slängts. Det kan ju få en att fundera.)

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se