När jag var yngre trodde jag alltid att man var tvungen att betala ränta pga. inflationen. Nu verkar det allt mer som att vi har en inflation pga. att man måste betala ränta.

Det är lite som testosteronhistorien. 

Man har inte riktigt lyckats bevisa att man blir argare pga. att man har en högre halt testosteron i kroppen, eller om man har en högre halt testosteron i kroppen för att man är argare.

Orsak och verkan, ibland är det svårt att se vad som är vad. 

(När jag var liten trodde jag också att det blåste för att träden rörde sig, de liksom piskade igång luften...)

Angående det senaste FN-mötet som många länder bojkottade och där representanterna lämnade lokalen när Irans representant talade.

Jag tycker att Norge gjorde det enda rätta. De respekterade Irans yttrandefrihet och sade sedan att man inte höll med. Det är så vuxna människor beter sig.

Sverige betedde sig inte som vuxna människor, utan som politiker. De körde det vanliga stuket med att om man ignorerar ett problem så kommer det att lösa sig självt. (De borde vid det här laget ha insett att det inte fungerar så bra)

Om en människa "inte fungerar" så slänger vi den i fängelse och hoppas att den fungerar igen några år senare.

(Undrar om politikerna gör samma sak med trasiga bilar, gömmer den nånstans några år och hoppas att den fungerar sen.)

Sverigedemokraterna ska "tigas ihjäl" (i en demokrati...?) vilket förstås bara har gjort att de har växt.

Och nu tror man att Iran ska ändra sin inställning till Israel om man vägrar tala med Iran.

Det är barns konfliktlösning 1.0, om man inte gillar någon så vägrar man tala med den tills den har gjort bot. När man blir äldre inser man att det finns smidigare, och framförallt snabbare, konfliktlösningar. Som att lyssna. Och försöka förstå. Fast politikerna klamrar sig fast vid sin utdaterade 1.0a

Dessutom är det synd att man inte kan erkänna att det var ett misstag att "ge" judarna palestina.

Det är som om kalle har stulit stinas godis och sedan, när han blir påkommen, istället för att ge stina en del av sitt godis, ger stina kajsas godis. Klart som fan att kajsa blir arg.

Jag tror att det kan vara en början på att lösa tvisten, eller åtminstone tina upp den lite, att EU och USA erkänner att det faktiskt var ett felaktigt agerande. Det är otroligt svårt att göra det ogjort och jag har svårt att se att Israel skulle "flyttas". Men att man åtminstone erkänner att det palestinska folket utsattes för en oförrätt är ett bra första steg. Istället för att fjanta runt och vägra tala om problemet. 

Problemet är väl att ett sådant erkännande kan tolkas som att man stöder attackerna som utförs mot Israel.

Vi lägger ungefär 150 gånger så mycket pengar på att betala av räntan på statsskulden som vi lägger på våra bibliotek.

Jag försöker förstå hur det här med statsskulden fungerar.

Staten "säljer obligationer" (lånar) till företag och privatpersoner. Om en privatperson köper obligationer för 100 000 kr så får den ca 3000 kr/år tillbaka i ränta (+ att den sedan får tillbaka de 100 000 kr).

Så om man lånar ut säg 10 miljoner, över 10 år. Då går man plus 3 miljoner på den tiden. Man tjänar pengar på att ha pengar, genom att tvinga dem som inte har pengar att ge en pengar. 

Har man 100 miljoner är man alltså garanterad en inkomst på 3 miljoner/år, utan att man behöver lyfta ett finger. En timlön på ungefär 1500kr. Är det skatt på de här pengarna, eller är man "home free"?

Fast det är väl egentligen inte något nytt. De rika blir rikare och de fattiga fattigare. 

Jag tycker, förstås, att det är bisarrt att man kan tjäna pengar på att äga pengar.

Jag gillar ändå att det man diskuterar är vem som ska ha rätt att stänga av människor från internet. Inte om man ska ha rätt att stänga av människor från internet.

Jag skulle vilja skriva någonting. Men det är så många andra som har skrivit så mycket klokare saker än vad jag skulle kunna få fram.

Ett av mina största intressen är att se på dokumentärer/lyssna på kunskapsradio.

Så gott som alla dokumentärer är nedladdade, lagligt eller olagligt.

Jag har funderat flera gånger på att skaffa mig lite intressanta tv-kanaler. Men tv-kanaler är nåt så otroligt omodernt. 

Säg att jag skaffar mig discovery - dels så kan jag bara se dokumentären vid ett visst tillfälle, är jag upptagen då är det kört. Dels så måste jag veta innan dokumentären sänds att jag vill se den, kommer jag på det nån timme efter eller någon vecka efter så är det kört. 

Allt det här trots att jag då faktiskt har betalat för att få tillgång till dokumentärerna. 

"Lösningen" (jag kan inte se det som en lösning) är att jag och alla andra som är i samma sits var för sig  spelar in och lagrar alla dokumentärer som sänds. Dels så är det inte särskilt miljövänligt eller ens effektivt. Det är däremot dyrt och tidskrävande. Men utöver det måste vi också, var för sig, skriva en beskrivning om den in spelade dokumentären och ha ett arkiveringssystem som gör det lätt att hitta den och ta reda på vad den handlar om senare. Otroligt tidskrävande.

Så jag laddar ner. 

Och jag betalar inte ens för tv-kanalen innan, vilket man skulle kunna tycka vore det moraliskt korrekta. 

Men även om jag hade betalat för tv-kanalen innan så hade jag varit lika skyldig enligt IPRED och de som har gjort dokumentärerna skulle se mig som en lika stor tjuv och pirat ändå. (Inte alla, men en del.)

Jag brukar också vilja följa en del tv-serier. Men då jag tydligen inte tillhör mainstreamtittarna så går större delen av de tv-serier jag är intresserad av mitt i nätterna eller på dagtid då jag av naturliga skäl inte har tid att se dem.

Det är helt lagligt för mig att köpa en dvdspelare och en shitload av skivor och spela in dessa serier. Däremot får jag inte ladda ner dem. Trots att nedladdning är så mycket smidigare, effektivare och framförallt mycket miljövänligare.

(Finns det nåt  "IPRED-fall" i något annat land där man har haft detta som "försvar"? (Alltså att materialet har funnits tillgängligt på tv som man betalade för, men att man missat det etc.)

Säg att discovery istället (det kanske finns) lägger upp en tjänst där man kan betala en mindre summa för varje dokumentär som man laddar ner/streamar (Jag tror det kostar 50kr/månad att få discovery här, så säg 50kr/antal dokumentärer per månad som en engångskostnad för varje enskild dokumentär + lite extra för uteblivna reklamintäkter. Det är fortfarande inga stora summor)

Jag tycker inte att det är någon jättebra idé. Även om kostnaden per dokumentär är låg så kommer det att påverka vilka dokumentärer man väljer att se till bara de som man är allra mest intresserad av. Förmodligen de områden som man alltså redan har mest kunskap inom. Hade man däremot blivit "påtvingad" (det här är hemskt.) att betala 50kr/månad och fått tillgång till alla dokumentärer så skulle det innebära att människor kommer att få kunskap om fler saker. Och mer kunskap, och särskilt då ett breddat kunskapsområde, är faktiskt bra- oavsett vad Alliansen säger om det.

Så mitt förslag är väl att ge människor tillgång till samma material, fast "on demand", för en låg månadskostnad + en frivillig startkostnad som ger tillgång till allt tidigare material.

IPRED kommer att ha en hemskt negativ påverkan på människors kunskap, och därmed också på den mänskliga utvecklingen och på hur bra mitt liv kommer att bli.

Ju smartare andra människor är, desto bättre kommer jag att ha det. (Tack till Roxanne Meadows)

Ibland tror jag att den här fildelningsdebatten till största del handlar om den ekonomiska krisen i USA.

Om artister/filmskapare etc började sälja sina verk "själva" via the internetz så kommer film- och skivbolag och säkert många andra att gå i konkurs och många människor bli arbetslösa. USA har nog inte riktigt råd med det.

Det är lite fascinerande. När vi behöver mycket mindre arbete för att kunna upprätthålla samma standard så minskar vi inte arbetsbördan för alla, utan ena gänget får fortsätta knega på hela dagen (med stress, utbrändhet, familjekonflikter, psykisk ohälsa..) medan andra gänget blir arbetslösa och (åtminstone i Sverige) inte får göra någonting och som inte har råd att göra någonting.

Så vi har ett gäng med pengar, som inte har tid att använda dem. Och ett gäng med all tid i världen, men inga pengar. 

Lösningen har hittils inte varit att minska arbetsbördan, utan att ta fram lyxprodukter som de med pengar kan spendera sina pengar på. Som dyra viner, dyra cigarrer, dyra underkläder etc. som får dem att tro att det faktiskt är värt det. 

Men vi sjunker allt längre ner i det ekonomiska träsket. Det fungerar som kvicksand, ju mer man kämpar emot, desto snabbare går det.

Allt fler människor blir arbetslösa, vi behöver inte mänsklig arbetskraft längre. Det borde vara något bra, men det är det inte. Ett fåtal människor "vinner" på det här. Löneslavarna som har råd att konsumera allt mer saker som sjunker i pris, men som samtidigt mår allt sämre och inte har tid för något annat än att arbeta och konsumera. Men de är de största vinnarna. Kanske.

Jag tycker att det är fint av Zeitgeist att försöka kasta åt oss ett rep så att vi kan dra oss upp ur träsket.

Synd bara att det är så många som är så envisa och målinriktade att de inte kan ta emot hjälpen, utan bara kämpar allt hårdare och därmed sjunker allt snabbare.

 http://video.google.com/videoplay?docid=7065205277695921912

"If I cut of your arms, and I cut off your legs, would you still love me anyway?"

(Misfits)

"Internet" hugger obarmhärtigt av skivbolagen deras armar och ben när det erbjuder en snabbare, effektivare, billigare, miljövänligare distribution av underhållning. (Jag tror att det brukar kallas för konkurrens och anses vara något bra.)

 Jag tror inte skivbolagen älskar sin f.d kundkrets längre. Fast det är lite skit samma. Frågan är om artisterna älskar sin kundkrets mer än vad de älskar sina skivbolag.

 Do you love me anyway?