DN serverar mig nyheter till frukostgröten.

Jakt på unga tjejer. Om "gruppsexhärvan".

Man beskriver hur man har lagt ut en "annons" och undertecknat som 18årig tjej. På bara några timmar fick man närmare 300 svar osv. osv. 

"Någon misstanke om att sajternas ansvariga gjort sig skyldiga till brott i samband med den aktuella gruppsexhärvan finns inte, enligt kammaråklagare Sara Lindqvist."

Det är tur att våldtäkt inte är lika allvarligt som fildelning. 

Det handlar om uppsåt, påstår de. Det handlar om pengar, påstår jag. 

(Hade det funnits stora pengar att tjäna på att få sajterna att stänga ner så hade det gått att visa uppsåt.)

Men det finns inte riktigt några pengar att tjäna på att skydda människor. 

Det blir särskilt uppenbart när man ser till anklagelserna mot google.

Ingen hade väl kunnat drömma om att google har ett "uppsåt". Men nu när man ser hur mycket pengar det finns i ett åtal mot dem så samlas gamarna. 

 från Aftonbladet

"– Den normala fildelaren vill inte riskera ett långt fängelsestraff och böter på miljoner bara för att få se en film. Då köper man hellre filmen. Det är tydligt att domen haft effekt, säger Henrik Pontén."

Men gör man verkligen det, köper man filmen?

Jag betvivlar att man gör det. Pengarna finns helt enkelt inte. Så det man lyckats åstadkomma är att färre filmer ses (vilket i mitt tycke är dåligt ur en kunskapssynvinkel) och att ingen får några pengar. Fast det är förstås helt i samklang med kapitalismen och marknadens principer.

Det är bättre att mängder utav bostäder står tomma och att hemlösa människor fryser ihjäl än att någon har råd att bo i bostäderna.

Det är bättre att dumpa flera ton mat än att ge den till de 30 tusen människor som dör {EDIT: "av svält"] varje dag.

Det är bättre att ingen får se film och att ingen får in pengar på film, än att några får se film gratis.

Stora svärmar kan dyka upp och vålla förödelse för den nuvarande affärsmodellen. Och värst drabbade är skivbolagen. Ut från Hollywood reser skivbolagsdirektörerna, som är skakade över skivbolagens lidande. Nu vill de förbjuda andra affärsmodeller.

Svärmarna är fortfarande helt oförklarade och oförutsägbara.

Men man är inte ute efter något svar.

De beger sig till Sverige, där man har stiftat lagar för att skydda affärsmodellen mot utrotning, där tar man problemet på allra största allvar.

I spaningsutposten Antipiratbyrån har man den senaste anstormningen i plågsamt minne.

Av Sveriges 9 miljoner invånare är en stor del med i svärmen.

Men det är ändå hollywoodindustrin som är den som är mest skadlig för mänskligheten. Den är fruktad för sin väldiga aptit och skrämmande förstörelsekapacitet. 

Men det som fascinerar politikerna är ändå svärmen, som man kallar för parasiter. Den kan uppträda med olika utseende och i olika mönster. Det var först nyligen som man lyckades fastslå att det handlar om en och samma art.

Allmänt sett lever svärmen på internet och det är också där som man hoppas kunna möta den och förstöra dess parningsmiljö. 

Men vad är det som får olika individer att söka sig till svärmen och ändra sitt beteende och utseende?

Det är en gåta som generationer av politiker och affärsmän inte har brytt sina hjärnor med.

Hur kommer det sig att dessa fridsamma varelser gaddar ihop sig till en monstruös svärm?

Politikerna och affärsmännen borde vara intresserade av vad som utlöser den här processen.

Men istället för att söka svaret där det finns, så låser man in sig i trånga kontor och talar om girighet.

Genom att fråga ut noga utvalda upphovsrättshavare får man fram ledtrådar. Flera av dem berättar om att de har sett sina verk utdelade på The Pirate Bay. Skivbolagsdirektörerna lämnar så, tillfälligtvis, privat personerna bakom sig och ger sig på The Pirate Bays grundare. Alla kreatörer de möter på vägen kommer med värdefull, men motsägande information. Vissa säger att de förlorar pengar på The Pirate Bay, andra att de tjänar pengar på det.

Direktören får nog vänja sig vid att deras korståg kommer att bli längre och svårare än vad man räknat med.

För att hitta svärmen inser direktörerna att de måste ge sig långt ut på internet

Det jag blev mest förvånad över när jag hörde talas om piratpartiet var att de faktiskt bryr sig om vad människor tycker.

Politiker som bryr sig om vad människor tycker hela tiden, istället för att bara bry sig om vad väljare tycker under valkampanjer. Hade jag varit en aftonblaska hade jag sagt att jag var chockerade. 

Det är konstigt. Jag är mer förvånad över att det dyker upp politiker som bryr sig om vad människor tycker än vad jag är över att större delen av alla politiker verkar skita fullständigt i vad människor tycker. (Förutom under valkampanjer, förstås)

Internet har lyckats skapa det farligaste vapnet morden tid har skådat. Weapons of mass creation.

Ånej. Någon gör samma sak som oss, fast otroligt mycket bättre. Det kan vi inte tillåta!! Politiker, politiker! Hjälp oss! Förbjud de andra, de som är så mycket bättre och effektivare, inte kan vi konkurrera med dem, de som är så otroligt bra!

Förbjud dem! Släng dem i fängelse! Tvinga dem att ge oss pengar nu när folk hellre vill ha deras produkter!

 En liten nackdel är väl att en hel del av nyheterna kommer att vara på engelska, men det är inte så farligt. Det finns gott om människor som är beredda att översätta dem, ideellt, alltså, utan att ta betalt för sitt arbete.

Zeitgeist Addendum har översatts till över 100 olika språk utan att någon har betalat en enda krona för det. Svärmen. Svärmen är farlig. När många människor hjälps åt att översätta blir det dels mycket bättre och dels mycket mindre tidskrävande. Och det är farligt. Det är skitfarligt.

(Se Elepehants Dream förresten. Underhållningsfilm producerade helt enligt open source principen)

Hade jag ägt ett skivbolag eller en dyr halvtaskig nyhetstidning så hade jag också varit skraj. Precis lika skraj som droskförarna var när bilen kom. Skitskraj med andra ord.

För svärmen är farlig.

Hemsidor översätts till mängder utav språk, alldeles gratis, project Runeberg fungerar helt ideellt, filmer utvecklas, operativsystem utvecklas, ny teknik utvecklas. Utan att någon är intresserad av att få pengar för det.

Det är skitfarligt. För alla som förväntar sig att kunna casha in feta pengar för samma arbete. Konkurrens är farligt. Särskilt när man konkurrerar med svärmen.

Så istället för att hylla alla dessa människor för den offantliga samhällsförbättringen de faktiskt skapar så kallar man dem parasiter. (First you ignore them, then you attack them, then you accept them)

Jag är ett snyltdjur, jag är en parasit. Och jag tänker banne mig möta deras krigsförklaring med att översätta ännu mer text, bidra med ännu mer produkter, helt utan att förvänta mig någon betalning.

För de har rätt, parasiterna är skitfarliga, parasiterna kan skapa en ordentlig samhällsförändring. 

(Och, till skillnad från igår, så måste jag hålla i mig i stolens armstöd för att kunna hålla mig ifrån att gå med i piratpartiet. Det finns nog inga som gör så bra reklam för piratpartiet som Dick Harrison, Lisa Marklund och nu senast Peter Wolodarski)

There is a very thin line between being a genius or insane.

Jag läser om Jan Björklunds utspel i DN. Gymnasieungdomar har för dåliga kunskaper i svenska, engelska och matematik när de kommer till högskolorna. Så nu ska 300 extra gymnasiepoäng krävas för att man ska ha rätt att komma in på någon högskoleutbildning.

 Visst. Eleverna kommer säkert sämre förberedda till högskolorna nu.

Visst. Det här förslaget skulle säkert kunna rätta till det.

Men till vilket pris och varför då?

Varför har eleverna sämre kunskaper idag?

Jag har svårt att se att det direkt skulle vara studenternas fel, då de har lika bra betyg som tidigare "bättre" generationer. Däremot så betyder inte samma betyg samma kunskap som innan. Det går inflation i betygssystemet, trots att det inte är relativt. 

Det är inte studenternas fel att det är så.

Och 300 poäng extra i svenska, engelska, matematik innebär också 300 poäng mindre inom andra områden. Om man inte lägger på de här 300 poängen utanför de "vanliga" 2500.

Så man bestraffar studenterna för lärarnas misstag. Och man bestraffar alla studenter, oavsett om de kan uppnå fullgoda kunskaper (vilket helt klart är möjligt) utan dessa 300 poäng eller inte. Så för de studenter som vill kunna uppnå samma bredd/djup på sina kunskaper som tidigare studenter har fått, så gäller det att läsa till 300 poäng utöver de ordinarie poängen.

Men det är svårt att få göra, åtminstone vid en kommunal skola. Vid en friskola är det mycket lättare.

Men vänta nu. Alliansen vill ha fler friskolor.

Alliansen vill att fler söker sig till fler friskolor.

Alliansen vill gärna att det ska finnas siffror på att studenter från friskolor är mer kunniga än andra.

Så det här kanske bara är en genialisk/idiotisk plan för att öka ansökningarna till friskolor och förbättra deras rykte?

Sedan har vi det här med politik och demokrati. En hel del av våra politiker verkar vara demokratifientliga (telekompaketet, ipred, fra, datalagringsdirektivet...). Men det kanske bara är en annan genialitet.

I sin skrift Staten beskriver Platon vilka som borde styra en demokrati och hur man ska få dem att styra.

Det ska inte vara de som är ute efter ekonomisk vinst, det ska inte vara de som är ute efter ära, det ska inte vara de som är ute efter makt.

Utan det ska vara de förnuftiga och goda människorna som inte är intresserade av ekonomisk vinst, ära eller makt. 

Men hur ska man då locka dem att göra arbetet?

Genom att straffa dem om de inte gör det. Med det värsta straff en sådan människa kan tänka sig. Att människor som bara är ute efter ekonomisk vinst, ära och makt kommer att styra om de goda inte gör det.

Det kanske är det våra politiker försöker fixa till. De kanske är nåt ofantligt trötta på att det hela tiden är de, de som bara ser till ekonomisk vinst, ära och makt, som måste hålla på med det trista politikerjobbet. Så nu har de fått nog. Nu är de beredda att göra vad som helst för att få de goda människorna att träda fram och ta över.

Genialt?

Eller framtidens hopp?

Jag ser på dokumentären "Earthlings" och kan inte låta bli att reflektera över hur mycket sättet som vi hanterar världens djur och natur (utrotning) påminner om medeltidens härjningar där man brände bibliotek. Man förstod inte all kunskap som fanns i skrifterna, så man brände dem.

 Vi förstår inte hur mycket kunskap som finns runt omkring oss. Hur mycket kunskap som evolutionen har försett världen med.

Så vi förstör den. På löpande band.

Det gör ont.