Det slog mig, att alla våra stora tidningar verkar vara positiva till Lissabonfördraget. Annars brukar det ju gå att skilja dem åt i politiken.

Men det finns en del frågor, en hel del frågor till och med, där alliansen och den rödgröna röran (åtminstone sossarna) håller med varandra så gott som det går. I frågorna i EU har de, under föregående mandatperiod, röstat lika i 98% av frågorna.

Vad innebär det då?

98% av frågorna har vi "inget" val i - oavsett vilken sida vi väljer så blir resultatet det samma. Det finns inga alternativ.

Invandringen och integrationspolitiken är en sådan fråga - så det är tur att vi har SD som alternativ.

FRA, IPRED, övervakning och integritet är en annan sådan fråga - så det är tur att vi har PP.

Men det är svårt att se frågorna där det inte finns något alternativ, det blir ingen debatt om dem. Ingen medial uppmärksamhet. Bara oliidlig tystnad.

Vi måste hålla hårt i våra småpartier på kanterna (även om det kanske även råkar inbegripa KD). Det är de som ger oss ett alternativ, en valmöjlighet, det är de som garanterar vår demokrati.

Alliansens fina ord om valfrihet ekar tomt.

Vi får välja vårdplats - "Vårdvalet" - men vi får inte välja (eller välja bort) Lissabonfördraget.

Klockan har slagit 00:00, idag röstar irländarna.

Ändå har svensk media inte skrivit så mycket om det, jag höll på att missa det helt.

Media skrev mycket mer om exv. Tysklands inrikesval. Trots att utfallet av Lissabonröstningen påverkar oss så otroligt mycket mer.

Finns det ingen efterfrågan på att läsa om Lissabonfördraget och den avgörande röstningen? (Men det finns intresse för tysk inrikespolitik?)

Vadan denna tystnad?

Idag lär det väl skrivas lite iaf.